Gott nytt år!


Sprungit lite på stan med Carro och handlat lösögonfransar. Ikväll ska vi vara extra fina och ha extra mycket hår på ögonen. Vet inte om jag kommer tycka att det var värt det när jag står halvflummig kl 4 inatt och ska försöka få bort fransarna. Men viktigast är att alla som ser kommer säga "woow vilka vackra och långa ögonfransar du har" och då kommer jag säga "heh, jag vet, visst är jag dööööösnygg".. så kommer den pinsamma tystnaden komma eftersom det inte är okej att tycka att man själv ser bra ut. Det är ju bättre att klaga på hur ful man är och fiska efter komplimanger när folk säger "nej du är inte ful".

Vi hann även äta falafel innan vi stack hem vilket är det bästa maten som finns. Medan andra äter stora saftiga biffar med klyftpotatis och beasås så äter jag falafel. Lika mycket gourme.





Nyår. Nytt år. År 2010.
För 10 år sen firade jag nyår fastklämd i en hiss på ramelsväg. Alla nyår efter det har varit äcklig fylla och för mycket stök. Ikväll dricker jag ett glas champagne och blickar framåt. Jag känner att 2010 kommer bli bra.

Jag känner ro inför kommande år. Jag känner att 2009 har lärt mig så mycket. Nyårslöfte? Absolut! Jag ska försöka ta hand om mig själv mer. Jag ska älska mig själv mer. Jag ska uppskatta mig själv mer. Jag ska sluta lägga ner tid på människor som inte får mig att må bra. Vänner som ringer enbart när de har det svårt. Vänner som ringer när de har en lucka i sin kalender. Vänner som inte är vänner.


2009 was great. Let's make 2010 ever better. Happy New Year!


Lite bilder från nyår 2009, enjoy















muslim&terrorist, javisst


Har ni sett den reklamskylten som Malmö Stad satt upp lite överallt i stan? Den där det står något i typ med, spränga bort sig själv eller handen eller nått. Det är en antikampanj mot smällare och nyårsfyrverkeri. Jag ska försöka fota den imorgon. Hur som helst så är det en bild på en man med ganska kraftigt svart skägg. Sådana som man vanligvis förknippar med muslimska terrorister som spränger flygplan lite överallt.

Jag blev väldigt ledsen när jag såg den. Vi ska låtsas leva i ett fördomsfritt samhälle. Vi pratar om hur fel det är med rasism. Vi vill gärna tvätta bort stämplarna som vissa grupper av människor har fått klistrade på dig. USA hjärntvättar människor, USA är skit. Vi står inte bakom de. Vi tycker att de för en diskrimineringspolitik och hela deras system är förtryckande mot minoritetsgrupper, svarta, muslimer, bögar, you name it. Sverige är fördomsfritt. Vet man inte vad man skickar ut för buskap med en sån bild? Vet man inte att man påverkar via reklam? Terrorism har alltid funnits och har inte så mycket med religion att göra. 11 sept 2001 skapade en länk mellan islam och terrorism och malmö stad fortsätter förstärka denna länk. Tack Malmö för att nu är så förstående.








googlade lite på terrorism


Hello mondaay

Sprang runt lite på Nova imorse med Samah i hopp om att hitta ett par fina stövlar. Blev inte så. Handlade ingenting alls. Vi åkte lite rally på motorvägen. Satt bredvid en galen chafför och darrade. Är hemma nu och i säkerhet!! Ätit snabb lunch precis och ska strax iväg till jobbet. Ska nästan bli skön att jobba dessa två dagar, varit ledig och rastlös alldeles för mycket. Skickade även in uppsatsen igår till handledaren. Väntar på att få tillbaka den med hans anteckningar. Börjar verkligen närma sig slutet nu.

Jag och Karim gjorde juice igår. Ska visa sen.



retro metro turkeyetro?

Hamnade på Retro igår, vilket var helt okej. Minns att jag varit där nångång innan, men kommer inte ihåg mycket mer av den kvällen. 2-3 år sen. Jag minns bara att jag stod i jack-kön och där träffade jag en gammal kompis från högstadiet. Från igår har jag bättre minnen. Väldigt varmt. Dansa en låt och sen komma upp ur källaren och ta frisk luft och låta svetten torka in i huden.

Hade väldigt roligt med tjejerna. Blev massa Klaghamn-minnen och vodka. Imorse så hittade jag knivarna i lådan hos Karim. De brukar vanligtvis vara framme, men jag gömde de igårkväll så att Carro inte skulle döda oss. Varför vet jag inte, men jag hade säkert mina skäl.

Idag så har jag bara suttit framför datorn och skrivit på uppsatsen. Råmaterialet ska in på måndag och deet känns rätt bra. Enda pauserna jag tagit är för middag och två toalettbesök. Försökt dra ner på vattnet idag så jag slipper slösa massa tid till och från toa. Klockan 6 så råkade jag stänga mitt dokument utan att spara. Pop-up-rutan som kom upp tryckte jag nej på. Panik! Försökte fixa tillbaka dokumentet men det gick inte så bra. 3 timmars skrivande i onödan. Men nu har jag skrivit om det. Jag som hade tänkt skriva den delen och sen fixa mig och ut o dansa nånstans. Nu så är det försent och jag är alldelse för trött. Kommer nog inte ens orka lägga mig i sängen så jag tror att jag sover här.

Nedräkningen är i full fart! Flyttar om 29 dagar. Omg, omg, omg


Bilder från 2007, a good party-year




good times

Nyss hemkommen. Varit ute och lekt i snön med mamma och bror. Å vad jag älskar att känna mig liten igen. När man var ursvulten med blåa läppar och blöta strumpor och när klockan blivit alldeles för mycket, men ändå så stannade man ute för att leka. Och vi byggde snögubbar och hade snöbollskrig och tog på oss de tjockaste halsdukarna och handskarna vi hade. När mamma tvingade på oss tjocka tjocka tröjor och mössor (rånarluvor) för att vi inte skulle frysa. Vi fick alltid kanelbullar och varm choklad när vi kom hem. Fötterna värmde vi på elementet och händerna i nåns armhålor.





happy endings


Igår hände en väldigt intressant grej här hemma. Familjen Pilav blev introducerad för en del av julen. Min bror och hans flickvän ville att vi skulle fira en minijul här hemma innan hon åkte hem till sin familj. Det blev ingen Kalle anka, julskinka och hoppa runt julgranen, utan presentöppning. De hade dukat fram med lussekatte, glögg och pepparkakor som de dekorerat med våra namn. Jag dog lite där direkt. I 1,5 timme öppnades det presenter sen och allting var bara så fint. Att sitta med hela familjen och bara vara är en av de bästa sakerna som finns. Och alla var så glada och förväntansfulla. Detta var nytt. Vi firar ju inte jul. Vi bojkottar allt som har med julen att göra. Vi ser det som en semester med lediga arbetsdagar. Men nu har det fått någon slags innebörd. Jag kommer
nog inte glömma den här dagen. Det värmer om hjärtat när jag tänker på det. God Jul






sleepy

Sitter med Carro hos Karim. Carro har däckat. Hon säger att hon inte sover, bara "vilar ögonen". Funderar på om jag ska hitta på nått bus haha doppa hennes hand i varmt vatten så hon kissar på sig? Fan soffan!

Vi ska åka iväg till stationen och hämta upp Carros kompis som åker fr Göteborg. she is ämäärikaan yoo

vardags..


Naida:
I loveee you
Karim: Thaaank you


hej malmö


Egentligen så skulle vi varit i Stockholm nu. Förmodligen så skulle jag varit på hotellet och gjort mig i ordning för att sova och ladda för en shoppingdag imorgon. Ambassadärendet skulle oxå varit fixat och jag skulle fått mitt visum till Turkiet. Jag skulle kanske läsa några kapitel innan jag släkte och somnade. Men nej, jag är fortfarande i Malmö. Jag satt på flyget. Fastspänd och redo för att lösa nya korsord jag köpt. Planet backade ut, startade motorn, och samtidigt så visade flygvärdinnan vad man ska göra ifall flyget krashar, eller whatever. 2 min senare stannat flyget, och backar in igen. Utan att lyfta! Flygvärdinnan meddelade att Bromma flygplats var avstängd i minst 2 timmar. Vi gick av och satte oss i boardingsalen igen. Ambassaden är bara öppen idag, mellan 14-16. Jag försökte ringa till alla nummer jag hade till den turkiska ambassaden i stockholm, men jag blev bara bemött av en turkisk telefonsvarare med en kärring som pratar turkiska. Ingen svenska!! Jag ringde för att se om de kunde ha öppet längre eller hjälpa mig imorgon eftersom jag inte skulle hinna till 4. Kunde inte nå någon alls. Förstår inte vad det är för system ambassaden har. En ambassad som man bara kan nå via mail är ingen ambassad. Det är en lekplats.

Vi bestämde oss att det inte var lönt att åka upp till stockholm eftersom jag ändå inte kommer få nått gjort där. Flygbiljett, hotellbokning och tågbiljett hem i papperskorgen. 4000 borta. Tack och hej!

Pratade med en tjej på informationsdisken och de sa att de kommer täcka alla kostnader. Flyg, hotell, tåg, flygbuss! Ångrar mig nu i efterhand att jag inte åkte taxi till flygplatsen..

Hur som helst så är jag hemma. Jag har halsont och öroninflamation. Jag funderar på att skita i studentvisum och åka på turistvisum. Vad är det värsta som kan hända? Inlåst i bur med håriga turkar?


dear stockholm



Till skillnad från många andra pluggdagar så har jag gjort mycket idag. Om man tar bort alla hundra raster, så tror jag att jag satt och skrev i 5 timmar. Det var länge sen det hände sist. Uppsatsen känns ändå rätt bra och jag tror på den. Kan man tro på en uppsats?
Träffade även min handledare igår, och han tror oxå på min uppsats, haha. Iaf, han försäkrade mig om att det går braaaa och att jag ska sluta noja och stressa över småsaker. Han känner inte mig dock. Jag stressar över allt!! 

Det snöar ute. Jag älskar snö. Speciellt i Malmö där det aldrig snöar. Har inte varit ute och kännt om det är på riktigt. Maybe its just a illusion.. Ska känna imorgon. Kanske bygga en snögubbe och göra änglar i snön?

Jag och Karim satt och tittade på bilder från Rom innan och kontanterade att vi borde sola. Ser ut som aliens eller albinos, helt kritvita. Tur att man smälter in i omgivningen nu när det snöat. Jag längtar efter sommaren och värmen. Jag tror inte att sverige är för mig. Jag hamnade här av misstag. Jag vill till solen!

Flyger till Stockholm imorgon med mamma. Ska upp och fixa med visum för Turkiet. Jag vill egentligen strunta i visumet och istället resa på turistvisum. Men sen skrämmer läraren oss och säger att vi kanske inte kan få ut betygen om vi inte är där på studentvisum. Jag tror att det är skitsnack, men okej. Gör jag inte det, så kommer jag säkert råka ut för nått trams och bli hemskickad i en svart sopsäck. Ni vet hur turkar är, skitfarliga!!!

Nu måste jag packa ner lite grejer. Har skjutit upp det hela dagen. Kommer säkert glömma ta med mig pappren till visumet.. God natt





wet behind the ears



Carro:
Festa på torsdag?
Naida: Varför glömmer alla att jag är i sthlm på torsdag? Lyssnar ni inte på vad jag säger? Be om ursäkt
Carro: Hahahaha förlåt trodde du skulle skippa det för oss ;)


Jag tycker att jag är jätterolig, och ofta sitter jag och skrattar för mig när jag sagt något. Hejdå



rome sweet rome



Jag tänkte lägga in lite bilder från Rom ikväll, men pappa har snott kameran så det får kanske bli imorgon. Anyway, Rom var skoj. Jag önskar dock att vi stannat någon dag till. Fanns så mycket mer att se och så mycket mer att göra. 3-4 dagar räcker inte. Vi sprang mest runt och hann inte riktigt njuta av att verkligen vara där. Träningsvärk i vaderna efter alla trappor och ömma fotsulor. Rome on foot blev det nya svarta

Jag hittade världens underbaraste stövlar från Fendi. Jag fick visioner om hur jag skulle skutta runt i dem, allt skulle vara perfekt. Hittade bild på nätet, med de var inte lika fina där. Hur som helst, så var dem för dyra för min plånbok. Jag får helt enkelt spara dem som ett minne, tillsammans med alla andra skor jag sett som jag inte har råd att köpa.

Andra planer för ikväll var oxå att träffa Mona, men det regnar, jag har ingen bil och bussen tar inga pengar längre. Sånt e livet. Istället sitter jag här, det är bra det med. Hoppas Karim vill komma och hämta mig senare. Schh.. säg inget till honom..



bild från sommaren när vi lekte Tarzan och Jane


rome

Hello Romeeee here we coome!!

Ska bli så skönt att komma iväg. I need this! Flyger imorgon bitti och kommer hem på söndag. Ska vila ut mig och andas lite ny luft. yes yes yes, sleep tight

the-element-of-freedom


Jag började läsa en bok i veckan. Igår kväll hittade jag detta:

"En stor bild med höftbenets muskel hängde på väggen. Under en föreläsning pekade läraren på musklerna magnus sartorius och musculus gracilis, som bland annat hade till uppgift att lära och föra ihop låren. Han räknade upp muskelgruppens egenskaper och till slut sa han: Det finns en folkgrupp som saknar de här musklerna: skandinaviska flickor."

Behöver jag nämna att handlingen utspelar sig i Bosnien? Jag markerar orden i boken och somnar med ett leende på läpparna.




Jag har lyckats skriva lite på analys-delen idag. Jag märker hur hemsk denna c-uppsats-perioden är för mig. Den lämnar tecken som finnar i ansiktet och dålig sömn. Jag drömmer mardrömmar om att jag blir mördad och att mina närmaste bli misshandlade eller rånade. Jag drömde om att mormor sköt mig för någon vecka sen. Jag tror aldrig att jag gråtit på mycket. Karim försökte trösta mig i början, tills han fick spel, vände sig om och somnade om. Hela dagen efter så kände jag klumpen i halsen så fort jag tänkte på det. Det var så verkligt och jag kände hur livet försvann. Är det så det känns att försvinna? Förra helgen så drömde jag att min bror blev rånad på sina skor i bussen. Han började gråta och jag började gråta. När jag vaknade kände jag skuldkänslor. Verkligheten var att jag jobbade den dagen och inte hade möjlighet att köra honom till centralen så att han fick ta taxi. Skuldkänslor och stress drabbar mig så fort jag inte hinner göra saker för människor som betyder något.

Jag känner mig så inmurad. Som om min hjärna omges av ett tjockt lager som håller allt det positiva utanför. Det är bara jag och mina negativa tankar kvar. Mest av allt så längtar jag till 11 januari, när uppsatsen är inlämnad. Jag målar upp en bild av att det kommer bli min befrielse, att jag blir utsläppt efter ett långt fängelsestraff.


Jag ska städa lite och packa inför resan imorgon och sen ska jag ut och träffa lite vänner. De har lovat mig att vi ska vistas ute. Jag är väldigt trött på att sitta inomhus och jag är rädd för att mina ögon snart förvandlas till fyrkanter av allt tittande på dataskärmen. Jag önskade mig även sol ikväll, men det kunde dem inte garantera. Carro var även väldigt negativ och krossade alla mina drömmar om ett fint väder. Hon sa att sol var kanske lite väl mycket att hoppas på. Tss, vi får väl se.

Jag har börjat räkna ner lite. Flyttar om 6,5 veckor. Turkey here I come




det går bra nu

Känns lite lugnare med c-uppsatsen idag. Vi kommer bättre överens nu. Mamma tog med kopiorna till mig och jag fick läsa igenom allt. Äsch, det är inte så illa, tror det är rätt bra. Måste strukturera. Jag är inte bra på struktur. Jag är bättre på att börja på saker och inte avsluta dem. Så just nu är alla kapitel påbörjade, men inte sammanlänkade och analysen är bara inkast som jag snott från andra böcker.

Min handledare har inte maialt mig än. Loggar in på msn varje halvtimme i hopp om att han läst det jag skrivit och mailat tillbaka. Han kanske tycker att det är riktigt illa, så han vill inte maila tillbaka, utan bara ignorerar mig. Han kommer skylla på att skolan har ett dåligt mailsystem så mailen kommer inte fram.

Jag har två tjocka häften om religionsundervisning att läsa nu. De är på bosniska. Jag kan läsa, bara att det går väldigt långsamt. Att de använder juridiskt språk underlättar inte. Får typ låtsas att jag förstår ändå.  


dagens räddning

Ska sätta in linser i ögonen. Tappar bort den ena direkt. Letar överallt. Bestämmer mig för att öppna en ny förpackning. Hittar den borttappade linsen. Såklart försent.

Struntar i detta nu. Åker och dansar samba istället. Det kommer förgylla dagen. Karim ska laga mumsig mat sen ikväll. Låter bra :)


born again

I brist på annat så återupplivar jag min blogg igen. Jag är fast mellan att vilja skriva blogg och hata blogg, jag kan inte bestämma mig.

Har slitit med min c-uppsats i en månad nu, jag är nära ett breakdown. Jag hatar varje sekund av den tid jag måste lägga ner. Och jag har ytterligare en månad på mig att skriva. Bara tanken gör mig illamående. Jag kastas mellan kaotisk ångest och lycka över att detta kanske är den sista uppsatsen jag behöver skriva. Den mesta tiden så glor jag bara in i skärmen. Precis som om jag väntar på att något revolutionerande ska hända. Min handledare har sagt att jag ibland måste sluta tänka, och istället göra annat. Med tiden så kommer det lossna och jag kommer kunna skriva igen. Jag vet inte riktigt vad han menar. Känns mest som att jag glott in i skärmen de senaste 2 veckorna och inget lossnar. Vad är det som ska lossna? När vi träffas och diskuterar uppsatsen så är jag helt stirrig, han inspirerar mig till att skriva. Och sen kommer jag hem och inspirationen lämnar jag nånstans på vägen. Jag hör hans ord "det kommer lossna".

Han skickat över lite pepper till mamma som hon ska skriva ut och ta med hem. Utskrivaren är långsam här hemma och i längden blir det dyrt att springa och köpa patroner. Jag känner mig som en gammal tant som vill ha allt i pappersform. Jag kan inte läsa på skärmen. Där läser jag bara uttjatade bloggar och aftonbladetnyheter. Det är precis vad jag gjort de senaste 4 timmarna. Ångesten kommer igen.

Jag har så mycket att se fram emot, så mycket i mitt liv som är så perfekt, men jag kan inte slappna av. Jag vill bara skriva färdigt och vila. Jag och Karim åker till Rom på torsdag och stannar till söndag. Det kommer bli mysigt och avslappnande att komma ifrån. Kanske lossnar det där?


RSS 2.0