misspilav

Jag trivs väldigt bra i Turkiet. Jag trivs väldigt bra på skolan. Jag trivs väldigt bra med mina rumskamrater och med alla nya människor jag träffat. Jag trivs väldigt bra med mig själv. Dock så känner jag att jag tappat motivationen. Det har inte alls känts bra denna veckan och förra veckan. Jag har ingen ork att ta tag i saker och jag känner inte för att gå till skolan. Jag känner bara för att slappa och sova och inte göra någonting. Jag tror att det är hemlängtan som börjar visa sig nu. Jag vet att de sa att först så kom smekmånad-fasen där man tyckte att resan var roligt och alla nya upplevelser var wow. Efter det kom fasen när man stör sig på allting och man bara vill ha det trygga tillbaka. Jag känner mig där nu. Jag känner mig omotiverad till att tänka på något. Jag vet att även det kommer släppa. Och jag hälsar på hemma om 2,5 vecka. Då ska jag fylla på med nya krafter och nytt liv. Jag behöver träffa de personer hemma som står mig nära. Det har blivit alldeles för mycket av allting här. För mycket av förändring under så kort tid. Kroppen och hjärnan har inte funnit anpassa sig. Just nu räknar jag dagar tills jag kommer hem.