beautifully.imperfect
Jag blir så sur på mig själv. Varför kan jag inte bara vara nöjd med vad jag har, utan att hela tiden vilja ha mer, vilja bli bättre, vilja göra bättre. Jag har alldeles för höga krav på mig själv, grubblar ständigt över saker som jag kunde gjort bättre, fokuserar sällan på det som är bra, oroar mig för att inte räcka till och förstorar småsaker. Jag känner mig stressad.
Jag behöver inte alltid vara felfri. Jag måste våga släppa på kraven och våga misslyckas ibland, för att i sin tur ta kritiken och kanske lära mig något av det.
Jag ska jobba på ett blir en mer positiv människa!
Ska möta upp mamma och brorsans flickvän för lunch senare. Hörde prat om rådhuskällarens salladsbuffé igår, så det blir kanske nog det. Ska knapra på morötter .. kanske blir jag en orange positiv Naida.
bild: privat
Det ligger i vår natur att alltid försöka vara perfekt. Men kom ihåg att det e helt mänskligt att göra misstag, hur ska man annars lära sig o få erfarenhet. Visst man är aldrig nöjd och har höga krav på sig sj. Frågan e vf vi sätter så höga krav på oss sj? E det pga omgivningen? vem vill vi egentligen tillfredställa? E det samhället som har gjort att vi har de tankarna? Det jag tycker e viktigt här e att man ska komma ihåg att man lever bara engång och det gäller att ta tillvara på den tiden man har o njuta istället för att försöka uppnå något man kanske aldrig kan.
